Frågan är liksom vad man ska skriva om, vad jag vill skriva om. Jag skriver massor, om jag ska vara ärlig men de dokumenten kommer oftast aldrig ut. De stannar i min dator gömda för allmänheten. Känslor, tankar, som jag inte vill att folk ska ta del av. Makten av att skriva, makten man kan känna när man får ut exakt vad man menar i skrift (som är otroligt svårt annars) Jag älskar att skriva, har alltid gjort. Alltid haft en speciellt fascination för det svenska språket och kraften att nå fram med det man skriver. Just därför skriver jag väldigt mycket, det kan ibland vara det enda sättet jag kan anses som seriös på.

Not that it really matters, men endå. Är det bara jag som är skrivkåt kanske? Who knows. Älskar det iallafall. Hade jag varit mer kreativt lagd (kan bara skriva om nått fuckar, om nått är ASKALAS eller liknande) så hade jag satsat på skrivandet. Till 100 procent. Har dock helt tappat bort mina framtidsplaner just nu och mina entrepenörsdrömmar går upp i rök... Måste göra nått åt det, för sanningen är att jag vill någonstans! Jag vill inte ruttna i Nynäshamn och bli som mina släktingar på pappas sida, no way in fucking hell. Jag ska ut och uppleva, leva fullt ut och påvägen ha roligt. Jag SKA ta tag i allt jag inte orkar med, jag SKA gå ut med minst 6 MVG:n, jag SKA kunna behålla ett socialt liv samtidigt.. Men först, ska jag försöka må bra. No idea hur lång tid det kommer ta nu när Humira behandlingen inte fungerar heller, effekten "vi" vill ha är inte uppnådd och det är ett jävla tjat och trams om allt. Kan jag inte bara få må bra den här terminen och kunna uppnå mina MVG;n som jag faktiskt klarar av?


Lite öppet sådär, kommer ångra mig rätt fort.