Hösten är här och snart kommer vintern ännu en gång smyga sig på. Därefter blir det ett nytt år, sedan vår igen. Hur underbart kommer inte det bli? Min hjärna vilar aldrig nuförtiden känns det som, jag tänker hela tiden på hur det kommer bli sen. Om jag kommer orka, om jag kommer må bra, om turen kommer stå på min sida för en gångsskull. Visst låter det klyschigt, men jag undrar om det kanske är min tur nu? Hur ska det kännas när det går bra, och hur ska man veta skillnaden när man inte är van? Jag tänker på var jag befinner mig just nu, försöker få klarhet på mina känslor. Stannar upp och vänder tankarna; överanalysera inte det här också, bara njut. Vi behöver göra det mer här i livet. Stanna upp de där stunderna som känns alldeles perfekta, för oavsett hur dåligt ens liv kan vara i övrigt, så finns det sekunder, kanske tillochmed minuter där det dåliga inte behöver göra sig påmint. När du ler på riktigt, för att du är glad, när du känner att du trivs, när du känner att du inte behöver något annat. Den sekunden när du faktiskt känner dig rätt hel. Pausa det, memorera det, kom ihåg det och börja sedan leva på de rusen. Så gör jag iallafall, har blivit en hel del sådant på sistone. Jag misstycker inte...


weheartit