Sitter i min egna lilla värld atm, lika bra det. Jag hör fan inte hemma någon annanstans, härligt värre. Upp och ner och hit och det var ordet. Så brutalt jävla jobbigt och rädslan för att förlora något som stått närmast under en väldigt lång tid är hemsk. Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte. Men det är inte relevant, ingenting är relevant.
Jag mår cepedåligt men vad gör det om hundra år, förkyld är jag också. Så alla vet. Jullov är det också, det känns inte. Har två MVG;n atm, i Svenska och Samhällskunskap. Typ 5 VG, 4 G och resten IG. Antar att det är rätt okej. Jag orkar inte ens bry mig just nu. Jag vill sova och vakna i någons famn. Bara att det är rätt jävla omöjligt. Fan.