Eftersom det nästa vecka är den 21 Juni, så tänkte jag berätta varför just den dagen stannade så djup i mitt hjärta.
Dagen var fylld av lycka, oro, tårar, skrik, sjungande, Tokio Hotel..

De som känner mig bäst, och längst dårå, vet väl att jag är och varit ett Tokio Hotel fan, ett fan som inte lät sveriges gränser stoppa mig direkt. Den 21 Juni 2008 var jag på plats i Paris med min morbror för att se dem för andra gången, på den stora arenan, Parc Des Princes.

Vi hade sittplatser, kategeri ett, alltså väldigt nära scenen, såg as bra men arenan var ju så stor så man såg inte så bra ända, men tur att de stora skärmarna fanns. Förbandet, BP ZOOM (och föresten tackar jag enormt mycket till de som valde in dem som förband, utan dem hade jag aldrig upptäckt bpz musik) hur som helst, bp zoom spelade sina låtar och de var as bra, otroliga, men såklart kunde ju knappt någon i publiken vara speciellt engagerade i vad som hände på scenen då. Vi ville ju liksom se TH.. haha.
Hur som helst, TH började spela, och jag har en video på hur min (och säkert många andras) reaktion var då. Lägger in den i slutet av denna lilla "berättelse" Konserten drogs igång med Ich Brech Aus, som förövrigt är väldigt grym live.
Efter det tog ungefär mitt minne slut på ordningen, haha, vet att jag dog lite smått under geh och 1000 Meere eftersom de låtarna alltid kommer ha en speciell plats i mitt hjärta. Durch den monsun var också riktigt otrolig live, som alltid, känslan när alla i hela publiken tar i på andra refrängen är fan helt otrolig, så jävla bra alltså.
Reden, Schwartz och Übers ende der welt vet jag också var väldigt bra.
Killarna är verkligen duktiga, och det säger jag inte bara för att jag är ett fan av dem, HAR ni en gång sett de LIVE så kan man fan inte förneka att killarna är duktiga och proffesionella. De KAN de dem gör och har publiken i sin hand.
Bill har en scennärvaro som vissa av dagens artister bara kan drömma om att få.
De sista låtarna, Vergessene Kinder, Rette Mich, An Deiner Seite (ich bin da) var de finaste, bästaste och underbaraste delen av hela konserten, på slutet av an deiner seite så sköts stora fyverkerier upp i luften och jag kommer ihåg hur shockad jag blev, böjde mig ner och tog i allt jag hade och skrek, tanten framför mig vände sig om och ba "wtf?" haha.
Tänk vad några killar från en litet stad i tyskland kan ge en asså, tänk hur mkt de har hjälp mig upp, hjälpt mig på traven, hjälpt mig bli den jag är idag. Jag hade inte klarat det utan dem. Jag är glad att de finns i mitt liv, annars vet jag inte vad jag skulle ta mig till.

4/11 - 2007 Grugahalle, Essen, Germany
21/6 - 2008 Parc Des Princes, Paris, France

Schrei! (inte min video)

Min video, jag vet att bilden är kass men haha, whatever. och mitt jävla skrik.
Intro, ich brech aus



Min video, an deiner seite, den här är verkligen värd att titta på! låten är verkligen, wow och fyverkerierna.


Liiiite bilder!




Kan inte vänta tills jag får uppleva det igen! tack killar!