Lyssnar på musik, pluggar engelska och gråter inombords. Varför ska allt vara så jävla fakkat för mig jämt? Eller rättare sagt, varför ska jag vara så himla fakkad? Hur som helst, var hos BUP idag som sagt, redde faktiskt ut en del saker. Men det värsta är väl egentligen kvar, men det ordnar väl sig. Efter det drog jag och pappa till haninge och drog runt där ett tag, själv hittade jag absolut ingenting att köpa, kanske hade för mycket i huvudet.
Neaj, nu blir det dusch iallafall. Kommer nog inte kunna sova inatt!

Tattoo your name across my heart
So it will remain
Not even death can make us part
What kind of dream is this?