Samlar mig lite för att försöka ge er en bra recension, verkligen känn hur jag tar ett djupt andetag innan jag börjar! Anyways, Tina och jag drog in mot stan vid typ tre, kom dit vid halv fem någongång, vi chillade lite på centralen och sen gick vi mot Bengans och kollade lite på kön till All Time Lows signering. Efter det drog vi mot Debaser, Hamnade relativt långt fram och vi behövde ju bara "köa" en timme liksom. Insläppet började punktligt och när vi kom in hamnade vi på ungefär fjärde/femte raden på höger sida. Helt okej man säger så. Peppen var otrolig måste jag säga, tror jag aldrig varit på en konsert när peppen verkligen har känts av på alla som var där. Vi sjöng allihopa till random låtarna som speldes imellanåt och ja, allt var väldigt mysigt.

Förbandet Early To Bed drog igång och de levererade verkligen, total spelglädje från deras sida och de möttes av väldigt bra respons måste jag säga. Riktigt riktigt duktiga killar, jag var gladast av att höra deras låt Falling Down som jag haft på repeat för ett par månader sedan. Lyckades haffa killarna påvägen ut sedan och pratade lite med deras söta sångare. (Prata = "Hej måste bara säga att ni var jävligt grymma!" han; Aah, tack) mja nått sånt, söta och duktiga var dem iallafall.

All Time Low drog också igång ganska punktligt vid niotiden och ja, mer underbar publik får man ju leta efter. Stämningen var verkligen underbar. Kommer inte ihåg vilken låt de började med dock. Det blev "mini-moshpits" och det har redan börjat synas i form av sjuka blåmärken på min kropp. Slängdes runt som fan! Det bästa låtarna måste nog ha varit; Break Your Little Heart, den låten har betytt mycket, därför var det fint att höra den. Poppin' Champagne en av mina självklara favoriter av killarna. Stella, "I'm only happy when I'm wasted" behöver jag säga mer? Remembering Sunday underbar allsång av alla, verkligen alla, jättefint. Sedan får man ju inte glömma alla gånger vi skulle skrika "Shots!" för killen som hjälpte till med gitarrerna fyllde år, varje gång han kom ut fick han ta en shot! haha. Sedan skulle vi även sjunga "Happy Birthday" till honom, allt gick bra tills typ ingen kom ihåg vad människan hette. Då körde vi på svenska istället.

Mja, All Time Low är utan tvekan ett otroligt liveband. Inte bara blåmärkena på min kropp som säger det. Stämningen och skratten, svetten och hoppandet. Känslan av att helt enkelt "dont give a fuck" och förresten.. så fick jag tag på Alexander Williams plektrum.. ;D

Åh vad jag älskar det.

(Early To Bed) Tagna med min fantastiska kamera. Men jag går inte på konserter för att ta bilder.

(All Time Low)